Beteendelära

Praktisk beteendelära, i hundumgänge och träning av hund! Förkortad version

Förord  Äldre viss del inaktuell!

För att ha mesta möjliga behållning av detta kompendium, så rekommenderas det att man läst den rekommenderade litteraturlistan, eller har motsvarande kunskap.

Grunden för att lyckas så bra som möjligt i sitt umgänge/sin träning av hunden är att man har förståelse för hunden och dess språk och beteenden, ett sätt är studier ibland annat beteendelära.

Detta kompendium behandlar inte ämnet på ett vetenskapligt vis, utan snarare på ett vis som hundägare och hundtränare har nytta av ämnet, det vill säga hur man nyttjar ämnet i praktiken.

Ett bra sätt att skaffa sig praktisk erfarenhet förutom att träna många olika individer, är att vara åskådare på tester av hund så som L-test, mentaltest, mentalbeskrivning och andra prov med hund. Så man får en större erfarenhet av att läsa hund och dess beteenden och språk samt tolka desamma. Lyssna även på provledare/domare helst många, men gör framför allt en egen tolkning av vad ni sett.

Underlaget i detta kompendium kommer från kurser inom hund som jag varit deltagare på samt egen erfarenhet inom beteendelära och hund. Några av Lärare på dessa kurser har bland annat varit Etologen Lars Fält, Ingrid Tapper, Kent Svartberg, Hundmänniskor som Curt Blixt Kurre Karlsson, Sven Järverud, Kjell Jonssson och många många fler mycket kunniga inom hund.

Mycket av underlaget i kompendiumet är inte tidigare publicerat eller endast delvis publicerat, Detta är det första kompendium i en planerad serie av kompendium om hund och hundträning, och kommer att användas på våra egna kurser.

Bollnäs mars 2005

Johan Gullberg

Gruppbildning, och konflikter

Gruppbildning av hundar jmf med varg

Man kan dela en hunds grupp i primära gruppen och sekundära gruppen. I den primära ingår hunden, ägaren och dess familj och husdjur, i den sekundära ingår bekanta och vänner. Ju äldre individen (hunden) är ju svårare är det för en ny att komma in. Hur svårt varierar med individen vissa släpper lätt in nya medan andra kan vara restriktiva med att ta in nya. Sedan finns ju också hur bra/nära bekant eller flockmedlem man är dvs. en del kan vara i ytterkanten eller innerkanten av respektive grupp.

Jmf med varg som avsaknar eller har en mycket liten sekundärgrupp som möjligen kan bestå av annan flocks medlem som kan gå ihop vid ex v, jakt på större byten vid födobrist o dyl.

Sedan om man ser på ägare respektive hund och dess kön generellt sett.

Hanne & man: Kan ge konflikter avseende rangordning och en mer undergiven hund.

Hanne & Kvinna: Borde vara lättare vad gäller rang men kan ge en mer självsäker hund (ledarindivid)

Tik &man: Kan ge konflikter avseende rangordning och en mer undergiven hund.

Tik & kvinna: Borde vara lättare vad gäller rang men kan ge en mer självsäker hund (ledarindivid)

De flesta konflikter som uppstår vid grupp bildandet har inget med rang eller dominans/bestämmande att göra, utan är snarare en konflikt där parterna inte är överens om de skall ingå i samma grupp eller ej. Denna typ av konflikt kan även uppkomma om en individ skall gå från sekundära gruppen till primära, där individerna kan acceptera och umgås med varandra utan något som helst problem eller någon konflikt i den sekundära gruppen.

Grupp för valp och unghund, där det är lättare att ta in nya indvider i gruppen. Centrum för individen innebär att man är ”mer inne i gruppen”

När två individer skall bilda grupp så skall de ingå i varandras grupper, uppkommer någon form av konflikt/aggression vid detta tillfälle så har det inget med rang eller dominans att göra utan snarare viljan att inte bilda grupp.

När gruppen är bildad så överlappar ringarna varandra. Som nedan.

Har bildande av grupp någon betydelse?

Ja högst sannolikt kommer dels den sociala samvaron och inlärnings-/dressyrresultat att påverkas i betydande grad om en ”bra” grupp inte kan bildas.

Kan vi inte bilda en grupp kan vi ej heller få någon relation, ledarskap eller trevlig samvaro med hunden, självklart ej heller något dressyr-/inlärningsresultat.

Mer djupgående om grupper kommer i ämnet relation, då jag med relation menar just relation i sociala grupper.

Dominans

En term som kan sägas vara ”laddad” lite historik om termen.

1922 Norsk psykolog Thorleif Schjeldrup-Ebbe, observerade aggressivt beteende i en hönsflock, och iakttog att de uppstod en hackordning* vid begränsad föda.

A var dominant & hackade på B & C, B var dominant och hackade på C men inte A som B var subdominant mot. C var subdominant mot B & A,, och så vidare…

Hackordning på grund av fåglar synonymt med rangordning eller hierarki.

1963 Skrev den amerikanska etologen Thelma Rowell en vetenskaplig artikel om vilt levande rhesus-apor. Som hon forskat på och där mycket få tecken visade på någon rangordning, Men hos rhesus-apor i fångenskap förekom en välutvecklad hierarki, senare skrev hon att rangordnig är ett sjukdomstecken (vid obduktion av rhesus-apor framkom att de som levt i fångenskap, visade ofta sjukliga förändringar såsom exempelvis förstorad binjure, magsår) och tecken på att flocken/gruppen inte lever i naturlig harmoni, denna forskning visade också att de var de subdominanta som upprätthöll rangordningen inte de dominanta.

Det visades senare också att rangordningsstudier hade bristande metodik (fångenskap & resursbrist) samt att definitionen på dominans inte var entydig utan kunde ha olika betydelser hos olika forskare.

En etologisk definition från 1970-talet: Dominans betyder företräde, det vill säga företräde till begränsad resurs (mat, vätska, plats, partner osv) och har därmed endast funktion vid resursbrist. Vilket också förklarar varför rangordning främst förekommer/visar sig vid fångenskap, (fångenskap=resursbrist)  och att det är sällsynt med aktivt dominerande beteenden då rangordningen upprätthålls av subdominanta. Denna term har ofta haft stor betydelse och ansetts varit grund för ledarskap och flockliv, vilket är felaktigt då mängder av faktorer spelar in och är minst lika viktiga om inte viktigare i flockens/gruppens dynamik.

Enligt vargforskaren David Mech kännetecknas den vilt levande vargflocken som han närmast beskriver, av vänskapliga och ömma betingelser. De subdominantas attityd till de dominanta liknar mer kärlek och tillgivenhet än skrämd underkastelse.

Vilket visar än en gång på att i en naturlig miljö byggs inte gruppen/flocken entydigt på dominans-underkastelse relationer.

Det man ska komma ihåg är att rangordningens främsta syfte är att förhindra och minimera aggression inom flocken/gruppen.

Ett begrepp som ofta förväxlas med dominans är ledarskap, vilket är felaktigt då dominans (styrande av aktivitet) endast är en del av ledarskap, vilket inte i sig själv inte ger ett ledarskap.

Min definition av dominans i gruppen.

Om man tar dominant är lika med bestämmande rätt och beslutsfattare för annan part i flocken.

Det finns olika sätt att erhålla denna ställning/uppgift som bestämmande rätt över annan medlem i gruppen, var har man då för nytta och när skall man ha bestämmande rätt?

På vilka sätt kan man få denna uppgift

Självsäker

Att själv uppträda och vara självsäker, vilket i och för säg är lättare sagt än gjort. Ett exempel på självsäkert uppträdande är att inte undvika eller gå åt sidan för andra individer eller miljöer, eller som exempel om man lägger ner hunden och lämnar den inte tittar bakåt om den ligger kvar utan tar det för givet att den ligger där…

Språket och hot/aggression i gruppen

Använder man hot/aggression inom flocken, så talar man samtidigt om vilken aggressionsnivå som är acceptabel mot andra individer inom eller utom gruppen. Det är mycket bättre att styra hunden genom att manipulera den än att använda hot/aggression vid styrning. Även ett nej eller fy är ett hot och måste följas upp, då detta stöter ut hunden ur gruppen, så måste man också tala om för den att den tillhör gruppen genom agerande så den kommer närmre gruppen igen, exempelvis genom lek och klapp/kel. Det är viktigt att man har regler och ramar för hunden inom gruppen, för att se till att dessa följs kan det behöva ganska hårda nypor ibland, se dock till att de är utan eller med så lite aggression i efterhållandet som möjligt.

Dominansperioder

De perioder i hundens liv som man kan räkna med att viljan att klättra i rang ökar, är vid könsmognads-perioderna, halv könsmognad, fysisk könsmognad och psykisk könsmognad, ungefärliga åldersperioder när de inträffar är halv könsmognad 13-16 veckor, fysisk könsmognad 8-10 månader, psykisk könsmognad 17-22 månader, kan vara senare än angivna åldrar om man har fler hundar i gruppen särskilt av samma kön, på grund av att individen har råd att vara valp längre. Mer om detta i valp- och  unghundsutveckling. Man kan även räkna med en försök att klättra i rang vid förändringar i gruppen som ny medlem eller att någon lämnar gruppen, de kan också gälla om någon blir sjuk eller skadar sig, då ser hunden en chans att kunna öka sin status, vilket egentligen är en naturlig handling.

Ledarskap

Ledarskap är ännu ett begrepp med negativ klang, som kräver en förklaring vad man menar. Vilket orsakat att många använder samma term men menar olika sak eller har olika syn på det. När det myntades inom hund så menade man tre egenskaper som gjorde att man fick ett ledarskap, resurs för hunden/gruppen, Trygghet för hunden och gruppen och styrande av aktivitet. Vilket dock skiljer från de etologiska begreppet flockledare, det vill säga den som leder flocken vid t ex, förflyttning, till skillnad från kontrollanten som avgör vilken handling som sker. Vem som leder innehar ledarrollen varierar inom gruppen också, i vissa aktiviteter är det hunden som leder då den är bäst lämpad för uppgiften t ex, spår, vilket också hade skett i en naturlig miljö där den bäst lämpade för just den aktiviteten leder.

Frågan man bör ställa sig är hur skall jag vara för att hunden skall välja mig som ledare? Olika skolor/ideologier läger mer vikt vid den ena eller andra av de tre begreppen, styra aktivitet, trygghet, resurs, men sannolikt är de alla tre lika viktiga.

Ledarskap är inget man får genom att endast klappa hunden eller kela med den och ge den godis, ej heller genom tvång som bara leder till att hunden vill byta flock/grupp om tillfälle ges. Ledarskap är en av grunderna för att lyckas med dressyr och inlärning särskilt vad gäller lydnad hos hunden.

Styrande av aktivitet

Den som styr aktiviteten eller snarare vilken aktivitet och när, bör vara den som har ledarskapet i gruppen. Vad menar man då med detta och hur gör man? Te x, så avgör man när hunden skall gå ut även när den går in/ut genom dörrar och passager, när den skall spåra, äta, leka osv. samt var man gör det och när aktiviteten slutar. När man rastar hunden är också ett utmärkt tillfälle att styra aktiviteten genom t ex, var den kan göra sina behov. Gäller särskilt om man bor i ett bostadsområde.

Trygghet

Att ge hunden trygghet är lättare sagt än gjort, men det menas att hunden känner sig trygg tillsammans, vilket den kommer att göra när den lärt sig att lita på en. Ett sätt att lära den det är att se till att hunden vet att den får hjälp eller stöd av dig när den behöver det i t ex, socialsamvaro med andra hundar/mänskor. Att vara den som hälsar först och inte låter andra vara obehagliga mot hunden gäller både hundar, mänskor och andra djur.

Trygghet bygger man upp genom att själv visa sig trygg och ta hand om hundens problem vilket också gör en till en resurs, samt att lära den att gör som jag säger så händer inget obehagligt.

Resurs

För att bli en resurs i hundens ögon kan en metod vara att lära sig en hel del, om hundens beteende och språk så man förstår sin hund och kan hjälp a den när så behövs. En annan metod som är ett komplement till de ovan är att lära sig, att lära in och utföra dressyr av hunden med en metod som hunden finner som godtag bar eller får nöje av. Att enbart vara den som ger hunde3n mat och går ut med den räcker inte för att bli en resurs.

Signaler

Ett litet tillägg vissa hundar kan överdriva sina signaler, t ex, en osäker hund som möter en annan visar med sina signaler på stor självsäkerhet, högsvans, öron framåt små mungipor och så vidare, vilket ofta är högre och mer än en självsäker hund, men spelet faller när den kommer för nära den andra individen.

Hur skickar vi signaler till hunden? En signal skall vara tydlig så några punkter att änka på, skall man dirigera hunden med handtecken så se till att din arm och hand inte smälter in i bakgrunden t ex, genom att inte ha mörk jacka/tröja och mörka handskar mot en mörk bakgrund.

Se även till att hunden kan se de retningar/signaler vi ger den når fram på det sätt man har som syfte, som exempel skall man ge hunden en synretning så får inte underlaget vegetationen skymma hundens sikt, exempel högt gräs och liten valp, det ända den ser är gräset, men givetvis hör den.

Aggression och rädsla

Aggression

De man ska ha i åtanke om man är ägare till en aggressiv hund är att hunden upplever inte sin aggression som ett problem, utan snarare som ett medel för att lösa sina problem. Vad aggressionen beror på kan var en hel del skilda saker som rädsla, smärta, frustration, konkurrens mm. Aggression kan bland annat vara attacker, intentionssignaler till attacker, hot. Syftet med dessa är att öka avståndet till den utlösande orsaken. Vad som utlöser aggression är väldigt likt vad som utlöser rädsla. Attacker vid aggression orsakas oftast av låsta flyktvägar som kan va stängsel eller koppel mm. Skall man lösa en hunds aggressions problem så måste man analysera vad som orsakar den, och inte enbart inrikta sig mot symtomen(aggressions beteenden) utan i stället försöka avlägsna det som orsakar aggressionen. Ofta vid aggression så kan hunden pendla mellan flykt och hot eller attacker. Ett hjälpmedel för att analysera aggression är mentaltest/prov för att se vad är hunden rädd för när tar den till aggression och är det kvarstående eller kan den avreagera…

Aggression är som sagt en avstånds ökande syfte och graden av aggressionens beteende är hur mycket vill man utöka avståndet.

Rädsla

Även rädsla har ett avstånds ökande syfte, man kan dela rädsla i miljö (höjd, mörker mm) och social (hundar, mänskor och andra djur) det går även att dela i specifik och allmän rädsla/ängslan. Rädsla är mycket viktigt för individens överlevnad och skall därför inte ses som negativt om hunden kan hantera och övervinna sin rädsla.

Ett bra analysverktyg för att se vad hunden är rädd för och hur den hanterar och övervinner rädslan är olika mentaltester/prov. Samma sak som vid aggression gäller här det som skall lösas är rädslan och inte symtomen.

Löser man bara symtomen är det mycket lätt att de kommer tillbaka, och har man otur så kommer fler oönskade beteenden i samband med tillbaka gången. Det man ska ha i åtanke med tester är att de inte på något sätt testar alla tänkbara situationer och rädslor som finns, på grund av att en sådan test skulle bli allt för omfattande och tidskrävande.

De individer som har rädsla som inte går att träna bort är ytters få, mycket av avvänjningen av rädsla är tidskrävande och går inte att skynda på om hunden har rädsla allra redan. Det är alltid lättare att hjälpa hunden i ett tidigt skede, men det gäller att skynda långsamt.

Hunden har en naturligt ökad rädsla under sin uppväxt, i de perioder som den själv söker sig ut i miljön bland annat, även vid könsmognadsperioder då hormonerna kan spela in. Denna rädsla går oftast bort av sig själv om man inte gör någon affär av det, men glöm ändå inte att under tiden träna upp hundens/valpens självsäkerhet/självförtroende för att minimera ängslanlådan.

Ängslan

Kan man minska hundens ängslan så det gråa fältet går bort, så minskas också den specifika rädslan i motsvarande grad, och rädslebeteenden (flykt attack mm) minskar i motsvarande grad. Skall man träna rädsla så gäller först analysera vad som orsakar, sedan börja med att bygga upp hundens självförtroende så att ängslan minskar. Ex v genom spår och sök övningar, för vissa individer kamplekar som den kan vinna. Och miljöträna hunden så minskas ängslanlådan. Vad som sedan gäller vid specifik rädsla och dess träning är avstånd, tiden samt att man inte gör en affär av det eller ömkar hunden, avståndet skall vara så stort så rädslan inte utlöses och flyttas närmre sakta men säkert.

Gör gärna en så kallad mind-mapp över rädsla och aggression, med vad som orskar rädsla respektive aggression.

Hunden som individ

En självständig individ är en kombination som ställer till en del problem vid samarbete.

Det gäller att finna en balans i det hela då alla har sina fördelar i olika situationer. (även en osäker hund, då den i vissa fall söker stöd, och gör att det går lättare att bygga upp kontakten)

En självständig individ är lättare att lämna själv och har inga problem med huvudroller, däremot är det mer jobb att få i gång samarbete så som exempelvis lydnad mm.

En lyhörd individ vilket är mest önskvärt utav de två egenskaperna självständig och lyhörd, är betydligt mycket lättare att ha samarbete som lydnad med. En hund blir mer o mer lyhörd om den har samarbete som den upplever som positivt med hundföraren.

En osäker individ som inte har osäkerhet mot hundföraren kan vara en fördel för att bygga upp kontakten med, det är väl i och för sig enda fördelen. Men det är ingen önskvärd egenskap utan man skall sträva efter att bygga upp hundens självsäkerhet.

Självsäkerhet är framför allt är det en nödvändig egenskap då hunden skall arbeta själv i exempel vis sök, vallning mm.

Har man nu en självsäker och självständig individ, så är risken stor att hunden går sina egna vägar utan att bry sig nämnvärt vart föraren är eller gör. Vilket då leder till problem vid inkallning, och i värsta fall om ägaren inte gör något åt det en hund som får tillbringa sin tid inomhus och när den går ut endast får vara i koppel.

Osäker/självständig                                                                                     Lyhörd

Förstärknings-/korrigeringsteknik eller metod

Man kan korrigera hunden socialt eller motsatt mekaniskt, var man är på skalan avgör till stor del hur hunden reagerar förutom att den upphör med felbeteendet. Samma gäller även förstärkning (belöning) metoden man använder har även här en bieffekt. Det gäller även här att finna en balans och korrigera/förstärka så hunden petas i din riktning man önskar, sedan kan valet ha betydelse på vad man vill uppnå.

Vad menas då med social korrigering ta tag i hunden eller skaka hunden i nackskinnet motsvarande på belöning är då klapp och kel. Även verbala uttryck är sociala liksom koppelryck är socialt då hunden är väl medveten vad det kommer ifrån.

Mekanisk korrigering är då hunden får ett obehag som inte förknippas med föraren, exempelvis elhalsband, och för belöning är utlagd leksak/godis eller uppflygande leksak/godis. (nu ska detta inte tas för att jag är för elhalsband utan detta är ett exempel)

Ofta är man någonstans emellan dessa socialt och mekaniskt, man bör tänka efter var man är på axeln för att vara medveten om bieffekterna.

Skaka hund                                                                                                                                                         elhalsband

Klapp                                                                                                                                    Uppdykande leksak

Det många glömmer bort är att hunden inte medfött förstår bra eller duktig, detta måste läras in. Detta gäller också nej och fy vilket i och för sig hunden begriper att något är fel då språket signalerar ett hot. En belöning och förstärkning skall komma när hunden gör det rätta, så hunden förstår att de är rätt inte 10-15 sekunder efter, som exempel att man skall lära hunden att sitta på kommandot sitt, så skall förstärkningen komma när hunden sätter sig och inte när den sitter.

Det ovan gäller också för korrigering att korrigeringen ska komma när hunden påbörjar sitt felbeteende, då det är mycket lättare att bryta helst redan vid intentionsrörelsen, exempel vid apportering innan hunden tuggar så späns käkmusklerna vilket då är intentionsrörelsen. Glöm bara inte att tala om för hunden vad den skall göra istället när den bryter sitt felbeteende, och så kommer det utmärkta tillfället vid ett lyckande att kunna förtärka hundens rätta beteende i situationen.

Mer om detta kommer i inlärnings kompendiet.

Minnesbilder

Hur minns hunden, detta är generellt rasspecifikt, om man tar exempel kasta ut föremål så tar retrivrar det första utkastade medan exempelvis schäfern tar det sist utkastade, finns undanta givetvis men enda sättet är att prova på individen, om den tar första eller sista, under förutsättning att den hittar. Vetskap om detta kan underlätta inlärning av en del moment.

 Link to this page

 Link to this page