Relation

Äldre viss del inaktuell!

Den största majoriteten av alla dressyr/träningsproblem är inte moment, inlärning eller hunden utan ett relationsproblem de vill säga brist eller dålig relation mellan hund och hundförare.

Har du en bra relation med din hund, där hunden är intresserad av dig, vad du gör och vill är i princip 90 procent av all inlärning (gäller både vardag, tjänst och tävling) klar. Resterande 10 procent är bara att förklara vad du menar hunden skall göra.

Omvänt (dålig relation eller ingen relation) är minst 90 procent kvar om din hund inte tycker du är intressant eller vad du vill, gör då är det i stort sett bara kopplet som håller hunden kvar vid din sida…

Viktigast att komma ihåg är att ingen träningsmetod eller dressyrmodell i världen kan ersätta eller kompensera brister i relationen mellan hund och hundförare, som är A och O för all inlärning.

Ingen annan kan bygga en relation än parterna som är inblandande, viktigt med barn i gruppen, de måste få hjälp att bygga en relation så de kan styra hunden, annars kommer de bara att fungera när någon vuxen med relation är i närheten

Vad ingår i en relation?

Alla punkterna nedan skall ligga på ”lagom” nivå för att få en bra relation, och balans i relationen. Har man en bra relation som är i balans så undan röjes de flesta dressyrproblemen och all inlärning går lättare och bättre.

• Rollfördelning (Krav, Samarbete, Huvudroll, Fritid)
• Stress och stresshantering samt stresskontroll
• Mental stimulering (Överstimulering, Understimulering, Oregelbunden stimulering)
• Umgänge (Kvävning, Påträngande, Alltid hunden med sig, Sociala avstånd, ”Svarta gardroben”, Hundgård, Hunden med sig utan kontakt från föraren)
• Gruppsammanhållande (Sova ihop, Taktila signaler, Umgänge)
• Avledning (Inlärd avledning)
• Korrigeringsteknik (”Nolla”, Grupp,  Mekanisk)
• Fel beslut
• Förstärkningsteknik (Grupp,  Mekanisk)
• Dominans (Självsäker, Tar befälet, Rangreglering, Kul ”som fan”, Lek)
• Stresskontroll
• Ledarskap (Trygghet/ansvar, Den som bestämmer/styrande av aktivitet, Resurs,Kunnig, Tillgång, Samarbete)
• Förstå varandras signaler/språk
• Miljöträning
• Föremålsmotivation
• Hunden som tävlingsredskap med prestationsångest

 

Punkter i relation.

Rollfördelning

Varför rollfördelning? 
Har man en jämn balans mellan de olika rollerna så kommer hunden och träningen av hunden att fungera mycket bättre och mer smärtfritt. Det är viktigt att rollerna fördelas i en ”lagom” nivå!

Ger jag hunden mycket huvudroller så kommer hunden att kunna ta kraven i kravfasen mycket bättre och lättare, vilket även ger en mycket bättre allmänlydnad där kravfasen finnes. Jag kommer samtidigt att få ett bättre samarbete.

I rollfördelningen ska hunden hålla sig inom olika ”ramar” beroende på vilken roll den har för tillfället, de är vår uppgift att tala om vad som gäller, så tydligt vi kan, exempelvis olika halsband, selar, tjänstetäcken mm, för respektive roll. Samt att de är en idealisk jämvikt mellan rollerna.

Krav

Framför allt ligger hunden under kravrollen mest i vardagslydnaden där hit är hit och så vidare, detta måste finnas om hunden skall kunna vara lös, gäller även för att skydda huden mot olyckor mm, då hunden ej kan förutse fara, som exempelvis (springer jag ut på vägen kan jag bli påkörd.) Vi har även krav i andra situationer fast där den rollen inte är så framträdande, exempelvis i spår/sök att hunden ska försöka lösa arbetsuppgiften och inte jaga vilt och dylikt.

Exempel på signal halsband dressyrlänk.

Samarbete

Samarbetsrollen användes framförallt i tävlingslydnad, agility, I vardagslydnaden kommer en hel del sociala krav in och därför passar kravrollen bättre till vardagslydnad.till viss del skydd dock med mera sociala krav i skyddet.

Exempel på signal halsband läderhalsband, halvstryp.

Huvudroll

Huvudroll har hunden under spår, sök, uppletande, patrullering, till viss del skydd dock med mera sociala krav i skyddet.

Exempel på signal tjänstetäcke, spårsele, omkoppling av halsband,  påminnelseövning innan start så att hunden vet vad den ska göra viktigt om man tränar flera huvudroller .

Fritid

Fritidsrollen har hunden framför allt vid rastning som lös eller i lek med annan hund.

Exempel på signal halsband läderhalsband, halvstryp, dock ej samma som samarbete, eller utan halsband.

Stress och stresshantering samt stresskontroll

Vår uppgift är att hjälpa hunden att hålla rätt stressnivå för situationen, och se till att hunden kan hantera stressnivån, ett bra hjälpmedel är stresskontrollövningar, så att hundens intensitet sitter i rätt organ/kroppsdel för övningen, Det är bra om man lägger in kommandon för att höja respektive sänka stressnivån. Se dock till att den höjda nivån är så kallad positiv stress de vill säga av förväntan eller glädje och inte på grund av rädsla eller andra negativa beteenden/handlingar/känslor.

Mental stimulering

Det är viktigt att hunden får jobba med huvudet som till exempel, nyinlärning, spår, sök, patrullering, uppletande, Id-sök, problemlösningar mm. Ger man hunden möjlighet att bli mentalt trött kan flera eventuella problembeteenden försvinna som en positiv sidoeffekt, i stället för att hunden skall lösa sin tristess själv med mindre önskvärda handlingar, som till exempel jaga cyklister, bilar, vakta osv.

Det är viktigt att hunden får en lagom nivå på den mentala stimulansen, så att den ej blir understimulerad eller överstimulerad, båda dessa ger på sikt skadliga effekter både psykiskt och fysiskt, nivån är beroende på individen se dock till att du ej vänjer hunden vid en för hög aktivitetsnivå redan som valp, så att den kräver stimulans under hela sin vakna tid som vuxen. Det är lättare att öka stimuleringen på en understimulerad hund än att minska den på en överstimulerad och samtidigt lära hunden slappna av.

Lika viktigt är att lära hunden att slappna av i umgänge med övriga flocken utan att sova till exempel att kunna ligga hos er medan ni tittar på tv utan att den sover.

Nästan lika skadligt är oregelbunden stimulering, exempelvis bara mental stimulans på helger eller under säsong.

Fel nivå på stimuleringen över/under eller oregelbunden kan förutompsykiska/fysiska skador märkas på ej önskvärda beteenden, när hunden själv ska se till att den stimuleras!

Umgänge

Hur man umgås med hunden, eller inte umgås med hunden, tyvärr så tittar många på umgänge eller hur hunden ”förvaras” ur ett mänskligt perspektiv utan att försöka analysera hur hunden upplever umgänget. Det gäller att hitta en balans i umgänget med hunden, med en ”lagom mix av umgänge och vara ifrån varandra” på ett ur hunden sett bra sätt, hunden kan även ha flera flockmedlemmar än hundägaren, exempelvis en annan hund.

Nedan följer några ytterligheter, om man umgås med hunden inom bara någon av punkterna. Under rubriken gruppsammanhållande följer en mer positiv/bra umgänges nivå och hundhållning.

Kvävning/Påträngande

Hunden alltid med sig till och med om man ska gå på toaletten så kan ju inte den ”stakars” hunden var själv utanför och vänta, utan måste följa med vare sig den vill eller inte. Detta är en mycket effektiv metod att få hunden att önska att den vore själv och hundägaren försvann i varje fall för en liten stund.

Alltid hunden med sig

Denna hundhållning är inte lika extrem som den ovan utan är mer åt hållet att hundägaren inte kan åka nånstans utan att hunden får följa med in, hunden kan ju inte vara hemma själv någon timme eller sitta i bilen.

Sociala avstånd/hunden med sig utan kontakt från föraren

Hunden följer med hundföraren och binds exempelvis upp eller läggs ner en bit ifrån övriga gruppen utan någon som helst socialkontakt, detta ser ofta bra ut i mänskliga ögon, men hunden mår sannolikt sämre än om den hade varit i en känd trygg miljö som hemmet eller bilen.

”Svarta gardroben”

Hunden hålls totalt isolerad från övriga familjen med undantag träning, rastning och dylikt, detta ger en mycket stor risk att hunden får sjuklig stress med hälsoproblem som följd. Detta är i och för sig så går dressyr och inlärning fort då detta är de enda positiva i livet för hunden, men ingen metod som ska brukas i hundhållning.

Hundgård

Hunden hålls i hundgård utom vid rastning och träning, undantag är vissa tjänstehundar som får arbeta hela dagarna på vardagar, de lär sig att vila i hundgården. Utan rubriken syftar på privata hundar som exempelvis jakthundar som står i hund gården utom under jaktsäsongen eller någon vecka före.

 

Gruppsammanhållande

Hur bygger man upp en tillvaro som grupp. De gäller att få en balans och samtidigt bygga ihop flocken/gruppen, glöm ej att hunden måste kunna vara själv vissa stunder också.

Sova ihop

Sova ihop menas att hunden inte hålls avskild från övriga flocken under natten, inte synonymt med att hunden skall sova i sängen, som i och för sig ger ett bättre resultat om den får i början när gruppen byggs upp, eller att man sover på en madrass på golvet med hunden under den första veckan.

Taktila signaler

Denna rubrik betyder att man klappar/kliar hunden när den kommer fram till en, och ofta ger sociala belöningar (taktila/verbala), om nu individen gillar detta.

Umgänge

Hunden får följa med på olika platser och vara en i flocken/gruppen även när de kommer främmande, man hjälper och stöttar hunden i nya miljöer.

Avledning

Avledning innebär att hundföraren avleder hunden från någon retning (exempelvis en annan hund) som man inte vill att hunden ska ha sin uppmärksamhet på, då hunden kanske gör till exempel utfall mot en annan hund eller jagar vilt. Avleda kan vara bra i vissa lägen om de ej överdrivs som rubriken nedan.

Inlärd avledning

Inlärd avledning är när hunden upptäcker något så söker den kontakt med föraren och förväntar sig godis/lek, de är i och för sig nästan omöjligt att alltid behöva ha godis eller leksak med sig när man går ut med hunden. Även hunden egna vilja till egna beslut minskas, vilket är önskvärt i många lägen, då är de bättre att hjälpa hunden att besluta ”rätt”.

 

Korrigeringsteknik

Man kan korrigera hunden socialt eller motsatt mekaniskt, var man är på skalan avgör till stor del hur hunden reagerar förutom att den upphör med sitt felbeteende. Det gäller att finna en balans och korrigera så hunden petas i din riktning man önskar, sedan kan valet ha betydelse på vad man vill uppnå.

Alla korrigeringar ska komma när hunden påbörjar felbeteendet eller vid intentionsrörelsen, (exempelvis när hunden ligger och ska resa sig vrider den alltid på huvudet först detta är intentionsrörelsen, tuggande kindmusklerna spännes och så vidare.)

Bieffekter med respektive korrigeringar, sociala korrigeringar stöter hunden från gruppen och då behöver gruppsammanhållande åtgärder sättas in som till exempel sociala förstärkningar, mekaniska korrigeringar  ger minskad trygghet i miljön.

Det är viktigt att åtgärda bieffekterna vid korrigeringar mycket sociala korrigeringar = mycket sociala förstärkningar, samma sak med mekaniska.

En korrigering ska vara så stor att hunden upphör med felbeteendet, så att situationen inte urartar i ren misshandel (exempelvis koppelkorrigering ska var ett ryck beteendet upphör, inte en situation med ryckande hela tiden, och beteendet fortskrider) Samma sak gäller med kommandot nej de ska var ett nej inte flera! Ett bra ordspråk är ett kommando ett beteende! En korrigering skall alltid följas av ett nytt kommando som skall förstärkas när den gör rätt, undantag självklara situationer. (exempelvis inte bita folk)

Ett effektivt sätt att förstärka en korrigering är att ömka hunden efter korrigering.

Alla kommandon inom korrigering som nej, NEJ, lägg av, Fy och så vidare måste läras in som alla andra kommandon, dessa är inte medfödda! Lämpligen när hunden är valp i situationer där det är lätt att bryta felbeteenden och styra hunden. Ingen korrigering är bättre än vad den är inlärd och det är vårat ansvar!

”Nolla”

Är en effektiv och bra metod vilket egentligen betyder utebliven belöning, utan visad besvikelse från tränaren. Hunden kommer att försöka ännu mer nästa gång och detta ger inga bieffekter på grupp eller miljö.

Grupp

Grupp eller sociala korrigeringar stöter samtidigt hunden ut ifrån gruppen och måste följas av sociala förstärkningar, så att gruppen byggs ihop igen, vanliga sociala korrigeringar är kommandon, ta tag i hunden, koppelkorrigerinagar, dessa fungerar så länge man själv är i närheten, tillexempel jagar hunden inte vilt, stjäl saker när du är nära men annars är de fritt fram.

Den värsta korrigering en hund kan utsättas för i hundens ögon är ut stängd/utesluten från flocken. Inte ta tag i hunden och ryck som är ett för mänskligande synsätt.

Mekanisk

Mekaniska korrigeringar gör samtidigt hunden osäker i miljön, då behöver dens säkerhet i miljön byggas upp med exempelvis spår, sök, kamp och mekaniska förstärkningar. 
Ska hunden låta bli saker när vi inte är där så måste korrigeringarna vara mekaniska, exempelvis en hink, plåtburkar som skramlar ramlar ner när hunden hoppar upp och skall stjäla.

Fel beslut

Fel beslut betyder när hunden gör ett val så talar man om att de är fel beslut detta gäller, exempelvis man är ute och går hunden går till vänster man talar om fel höger ska vi också vidare. Denna metod är bra om den inte överdrivs hunden måste kunna fatta egna beslut och inte fråga föraren om allt.

Förstärkningsteknik

Man kan förstärka/belöna hunden socialt eller motsatt mekaniskt, var man är på skalan avgör till stor del hur hunden reagerar förutom att dens motivation ökar att utföra beteendet.  Det gäller att finna en balans och förstärka/belöna så hunden petas i din riktning man önskar, sedan kan valet ha betydelse på vad man vill uppnå.
Bieffekter med respektive förstärkningar/belöningar, sociala förstärkningar/belöningar tar upp hunden i gruppen och är gruppsammanhållande, mekaniska förstärkningar/belöningar  ger ökad trygghet i miljön.

Alla kommandon inom förstärkning som bra, duktig, rätt och så vidare måste läras in som alla andra kommandon, dessa är inte medfödda! Lämpligen när hunden är valp i situationer där det är lätt att skapa minnesbilder och styra hunden.
Ingen förstärkning är bättre än vad den är inlärd och det är vårat ansvar!

Förstärkningen/sluthandlingen skall överensstämma med retningen och funktionskretsen/betenndesystemet

Alla förstärkningar om de ska ha effekt skall varieras och intervallförstärkas för att få så bra resultat som möjligt, förstärkningen ska komma när hunden påbörjar rätt beteende, vi får vad vi förstärker.

Fram för allt jämförs förstärkningar/inlärningsmodeller se då till att man lägger samma krut på inlärningen av förstärkningen, inte som man vanligtvis hör klicker är mycket bättre än exempelvis operant inlärnig eller shaping om man lägger ner betydligt mer tid på att lära in förstärkning i klickerträning, ska de jämföras så skall samma tid på förstärkningen läggas på den operanta inlärningen eller shapingen…

För övrigt så är inte klickerträning synonymt med klicker som sekundär förstärkare utan det går lika bra att förstärka muntligt, mmen träna enligt modellen…

Grupp

Grupp eller social förstärkningar bygger ihop gruppen, klapp, kommandon och godisbit från föraren är gruppförstärkningar. Användes mycket gruppkorrigeringar ska mycket grupp förstärkningar användas.

Mekanisk

Mekaniska förstärkningar är till exempel uppdykande föremål, utlagda föremål som inte sammanbinds med hundföraren, detta ger en bieffekt som ökar säkerheten i miljön.

Dominans metoder

Det gäller att hitta en balans mellan sätten som passar just den individen, de samma gäller avståndet i ”rang” mellan ägare och hund. Är avståndet stort vågar inte hunden ställa upp mot en i exempelvis traslek o dylikt. Är avståndet för litet är risken stor att de blir en massa onödigt tjafs om vem som bestämmer. Detta har ingen plats vid inlärning eller dressyr då det ska vara klart innan.

Självsäker

Att själv uppträda och vara självsäker, vilket i och för säg är lättare sagt än gjort. Ett exempel på självsäkert uppträdande är att inte undvika eller gå åt sidan för andra individer eller miljöer, eller som exempel om man lägger ner hunden och lämnar den inte tittar bakåt om den ligger kvar utan tar det för givet att den ligger där…

Tar befälet

I huvudsak så kan man ta två metoder, men sättet man använder är snarare en blandning av de två, de man behöver tänka på är vad händer om jag har för mycket av det ena eller andra? 
Lek för mycket av denna metod gör att hunden senare ofta gör sina uppgifter på sina egna villkor

Aggression (Hot) för mycket av detta leder till en hund som inte vågar ställa upp mot en som behövs i vissa situationer och gärna vill utvandra (byta grupp/ägare)

Rangreglering

En stor del av detta får man då man i den dagliga samvaron behöver tillrättavisa individen och tala om vem som bestämmer, som en naturlig del att forma hunden för vårt samhälle. Men glöm inte att efter obehag /tillrättavisning så måste man tala om för hunden att man vill att den fortfarande ska tillhöra gruppen och att man inte vill stöta den ifrån sig.

Kul ”som fan”

En manipulativ form av att styra hunden, man lurar hunden att detta är ”kul” så att hunden går på det och rättar sig efter vad hundföraren vill…

Ledarskap

Ledarskap är ännu ett begrepp med negativ klang, som kräver en förklaring vad man menar. Vilket orsakat att många använder samma term men menar olika sak eller har olika syn på det. När det myntades inom hund så menade man tre egenskaper som gjorde att man fick ett ledarskap, resurs för hunden/gruppen, Trygghet för hunden och gruppen och styrande av aktivitet. Vilket dock skiljer från de etologiska begreppet flockledare, det vill säga den som leder flocken vid t ex, förflyttning, till skillnad från kontrollanten som avgör vilken handling som sker. Vem som leder innehar ledarrollen varierar inom gruppen också, i vissa aktiviteter är det hunden som leder då den är bäst lämpad för uppgiften t ex, spår, vilket också hade skett i en naturlig miljö där den bäst lämpade för just den aktiviteten leder.

Ledarskap är inget man får genom att endast klappa hunden eller kela med den och ge den godis, ej heller genom tvång som bara leder till att hunden vill byta flock/grupp om tillfälle ges. Ledarskap är en av grunderna för att lyckas med dressyr och inlärning särskilt vad gäller lydnad hos hunden.

Frågan man bör ställa sig är hur skall jag vara för att hunden skall välja mig som ledare? Olika skolor/ideologier läger mer vikt vid den ena eller andra av begreppen, styra aktivitet, trygghet, resurs, kunnig, tillgång, samarbete, men sannolikt är de alla lika viktiga. Alla punkterna är dynamiska det vill säga i bland är den som bestämmer stort som exempelvis i vardagslydnad, den som bestämmer är litet i tävlingslydnad utom då hunden intresserar sig för annat och man måste gå in och tala om nu gör vi detta här, för att sedan bli mindre igen. Men tryggheten, resurs, tillgång och kunnig ligger som en stabil plattform i botten ju större desto bättre.

Tävlingslydnad
Som syns så är samarbetet den största delen och den som bestämmer en mindre del, men resurs och trygghet ligger alltid i botten, utan den har man problem

Vardagslydnad eller när hunden går och gör något annat under tävlingslydnad
Som syns så är den som bestämmer den största delen här, och trygghet och resurs ligger i botten.

Ledarskapsövningar

Den klart bästa ledarskapsövningen är att leka med hunden, leken innehåller alla tre delarna ovan, leken är en ofta förbisedd ledarskapsövning. För att styra aktivisten så gör som ovan, tala om när leken, träningen och så vidare, börjar och slutar. Ge hunden en balans mellan arbete, fritid och huvudroll. 
Se till att det är du som hälsar först när ni möter någon eller någon kommer på besök, så att du samtidigt skickar signalen till hunden att det är du som avgör vilka ni umgås med och inte hunden. Det är flock ledaren som avgör vilka som ingår eller inte ingår i gruppen, däremot behöver man inte tvinga på hunden närhet om den inte själv vill av andra individer, men den skall acceptera att de befinner sig på samma plats eller rum som den, vilket den skall lära sig.

 

Trygghet/ansvar

Att ge hunden trygghet är lättare sagt än gjort, men det menas att hunden känner sig trygg tillsammans, vilket den kommer att göra när den lärt sig att lita på en. Ett sätt att lära den det är att se till att hunden vet att den får hjälp eller stöd av dig när den behöver det i t ex, socialsamvaro med andra hundar/mänskor. Att vara den som hälsar först och inte låter andra vara obehagliga mot hunden gäller både hundar, mänskor och andra djur.

Trygghet bygger man upp genom att själv visa sig trygg och ta hand om hundens problem vilket också gör en till en resurs, samt att lära den att gör som jag säger så händer inget obehagligt.

Den som bestämmer/styrande av aktivitet

Den som styr aktiviteten eller snarare vilken aktivitet och när, bör vara den som har ledarskapet i gruppen. Vad menar man då med detta och hur gör man? Te x, så avgör man när hunden skall gå ut även när den går in/ut genom dörrar och passager, när den skall spåra, äta, leka osv. samt var man gör det och när aktiviteten slutar. När man rastar hunden är också ett utmärkt tillfälle att styra aktiviteten genom t ex, var den kan göra sina behov. Gäller särskilt om man bor i ett bostadsområde. Utan trygghet kommer denna punkt inta att kunna uppfyllas utan att hunden vill utvandra från flocken, ofta är det bara kopplet som håller den kvar eller ett överliggande hot.

Resurs

För att bli en resurs i hundens ögon kan en metod vara att lära sig en hel del, om hundens beteende och språk så man förstår sin hund och kan hjälp a den när så behövs. En annan metod som är ett komplement till de ovan är att lära sig, att lära in och utföra dressyr av hunden med en metod som hunden finner som godtag bar eller får nöje av. Att enbart vara den som ger hunde3n mat och går ut med den räcker inte för att bli en resurs.

Kunnig ingår inom resurs

Som rubriken kunnig betyder hunden får uppfylla sin behov, inlärning och förstärkning sker på ett sätt som hunden ser som rätt, detta behöver inte betyda att det måste vara ”roligt” utan att resultatet blir bra och att man låter hunden uppfylla sina behov, men dock som den som styr aktivitet det vill säga vi talar om nu börjar det och nu slutar det, men vi låter hunden gör a det. Att vi inte sätter hunden i konflikt under inlärning vilket ofta sker dels på grund av okunskap i flera inlärnings/tränings situationer!

Tillgång ingår inom resurs

Man blir en tillgång för hunden om man hjälper den och stöttar den när behov finns samt ser till dens behov styrande av aktivitet, trygghet och resurs går in här, uppfyller man dessa punkter blir man en tillgång för hunden.

Samarbete

Ett bra ledarskap ger också ett bättre samarbete, det vill säga hunden och föraren samarbetar och motarbetar inte varandra, detta bör tränas redan från valpstadiet, en bra relation förbättrar samabetet…
Det finns dock skillnader i samarbete mellan raser, även på individnivå, där mentalprov är ett bra verktyg att ta till innan köp (för föräldrar djuren)

Förstå varandras signaler/språk

Lika viktigt är att vi lär oss läsa och tolka hundens språk så missförstånd inte uppstår. Hunden lär sig på sikt att vi är språkhandikappade med en ökad förståelse av oss. Att vi inte sätter hunden i konflikt!!!

Miljöträning

Lika viktig punkt är att miljöträna hunden i många olika miljöer, som stadsmiljö, på landet, höga höjder, mörka rum, källargångar, gångbroar, spiraltrappor av galler, andra djur och människor, mm. Detta ger en ökad självsäkerhet hos hunden med positiva effekter. Viktigt att detta görs på rätt sätt det vill säga lugnt och metodiskt men bestämt, vissa saker är lättare i tidigare ålder innan eventuella rädslor vaknat! (som exempelvis höjder före 4 månaders ålder)

Föremålsmotivation

Apportering (lydnadmomentet), spår, uppletande av föremål, lek med föremål, bygger på föremålsmotivation, en större del av föremålsmotivationen är förvärvad det vill säga tränad. 
Ska jag lyckas så gäller förutom att den finns och är relativt stor, även att de är rätt motivationstyp, om jag inte nöjer mig med att sämre betyg på apportering, uppletande och spår, samt att hunden sticker med föremålen under lek.

Förenklat kan man dela upp motivationstyperna i tre

• Konkurrens
• Social lek
• För sin egen skull

Det mest optimala är att hunden jobbar och hanterar föremålet för sin egen skull tills den griper det och lyfter på huvudet, då skall den byta motivationstyp till social lek. Då arbetar vi med hunden inte mot den. De flesta hundar har dock motivationstypen konkurrens, det krävs dock ett tränat öga för att avgöra vilken typ av motivation det är.

Hunden som tävlingsredskap med prestationsångest

Det mest effektiva sättet att förstöra en relation med hunden, där prestationsångesten av misslyckande eller fel, ibland bara tron på misslyckande eller fel går ut över hunden trots fel/misslyckande av föraren, dessa borde kanske göra sig av med hunden och köpa en cykel eller annat dött ting!!! Ofta känns dessa igen på att de endast tränar de hunden redan kan särskilt när någon ser dem träna.

Detta ska inte ses som tävlande förstör relationen, tävlande är en alldeles utmärkt form av hundsport, majoriteten av alla tävlande är inte fyllda med prestationsånger som de låter gå ut över hundarna.

 

Hundens behov

Hunden är en varelse som ständigt utvecklas och som hela livet strävar efter att förverkliga sig själv och utveckla sig och sin flock.

Hunden föds med en rad behov. När de mest primära behoven är tillfredsställda strävar den efter att tillfredsställa behoven på nästa nivå i behovshierarkin.

I utvecklingen från valp till vuxen rör den sig högre upp i hierarkin. Tillfredsställelse av bristbehov de fyra första nivåerna avvärjer sjukdomar medan tillfredsställelse av den sista nivån möjliggör hälsa, personlig utveckling och att man under en tid kan skjuta undan de lägre liggande behoven.

Neuroser och andra former av psykiska störningar är alltså bristtillstånd, som uppstått som en följd av att individen grundläggande behov av kärlek och bekräftelse inte har blivit tillgodosedda av omgivningen.

Huvudpoängen i modellen är att när bestämda behov tillfredsställts dyker nya upp. Det handlar inte om att växla upp från den ena nivån till den andra, Maslow understryker att det sker en gradvis övergång mellan nivåerna och att enskilda människor kan fastna på bestämda nivåer.

Byggande av relation

Var ska relationen byggas på träningsplanen? Nej relationen och uppfostran görs inte på träningsplan den ska vara klar innan jag går dit.

Börja jag bygga relation/uppfostra hunden på träningsplan(appelplan) kommer inte hunden att tycka den platsen är så positiv under lydnadinlärningen, som framgår ovan bygger tävlingslydnad på samarbete och motivation inte krav.

En bra metod är lär in en ”cirkuskonst” för varje lydnadsmoment för att förbättra relationen då de inte ligger någon prestige i ”cirkuskonsterna” men med stor sannolikhet finns mer eller mindre prestige i lydnadsmomenten som på sikt är relations förstörande…

Det bör få en att tänka när jag går de grundläggande hundkurserna var hålls kursen?
De ovan gäller framför allt delarna där styrande uppfostringssyfte ingår på hunden.

När börjar jag bygga relationen, första dagen hunden kommer hem till sitt nya hem ska man börja bygga relationen och bli ett ekipage med hunden, så att vidare träning är jobbande med elementen inte mot dem…

Alla block nedan skall ingå i en ”lagom” mängd vid byggandet av relation.

• Jag måste lära mig läsa och tolka hundens signaler och beteenden detta ska jag helst ha gjort innan jag tar hunden.

 

• Jag måste bygga på de gruppsammanhållande som vara i lag med hunden, klappa/kila hunden när den kommer, hjälpa hunden med stresskontroll.

• Jag måste känna till vilka behov en hund har även behovet av mental stimulans det har alla hundar.

 

• Jag måste få en jämvikt i rollfördelningen mycket vardagslydnad kräver också mycket huvudroll. Mycket samarbete kräver mycket fritid.

• Jag måste hitta en lagom nivå och flera sätt att stimulera hunden på, den mentala stimuleringen som också ska vara regelbunden.

 

• Umgås/förvara hunden på ett optimalt sätt. Jag måste hitta en bra jämvikt. Hunden måste också kunna lämnas själv, de viktiga är att hunden är trygg.

• Korrigera/förstärka på rätt sätt och i rätt tid. På ett optimalt sätt för situationen och relationen.

 

• Dominerar jag hunden mycket aggression? Detta skapar en norm som blir denna aggressionsnivå är acceptabel inom vår grupp! Det är mycket bättre att dominera genom självsäkerhet, manipulation, ta befälet och lek. Men rangreglering måste ske om man har en individ som vill klättra i rang då måste man ta till ganska ”hårda nypor”.

• Har jag byggt mitt ledarskap? Är hunden trygg med mig? Ser hunden mig som en resurs? Kan jag styra hunden. Eller kort och gott kan jag styra hunden, är hunden intresserad av mig och lyssnar på mig? Den bästa ledarskapsövningen är lek med hunden! Gör de på alla möjliga platser/situationer! Eventuella problembeteenden löser man i början när de uppkommer inte före!

 

• Miljöträna hunden i alla miljöer.

• Hjälp hunden att anpassa stressnivån (öka/sänka)

 

• Sätt inte hunden i konflikt (en konflikt behöver inta vara så pass synlig för att skapa problem) kräver ofta ett tränat öga och kunskap, för att veta vad man ska göra och inte göra.

• Bygg upp en bra motivationsnivå på föremål och se till att det blir rätt motivationer, så jag jobbar med hunden inte mot den. De gäller att veta vad hunden ser som föremål och inte.

 

• Se till att använda ”fel beslut” i en lagom nivå så hunden lär sig hålla kontakten med dig.

• Det finns risk att det är du som håller kontakten med hunden, så ska de inte vara utan kontakten ska var från hunden eller båda parter inte bara från dig. Se till att kontakten bygger på förväntan och lyhördhet i de flesta moment och inte bara tigg.
• Skapa de normer som ni tycker är acceptabla inom er grupp, detta ska göras hemma inte på träningsplan.